hon har sett honom förut. bara, skymtat i ögonvrån. på dansgolv, i rökrum. en förstasida någongång, på hösten, kanske. men det var någon annan hon såg. eller ingen, egentligen. och nu ser hon honom för första gången. i vita converse står han lutad mot en röd tegelvägg, röker. hon sitter några meter bort, också med en cigarett i handen. det är nästan vår, klockan är tre på natten, och hon kan inte sluta titta. på smala höfterna, på kindbenen. på blicken som är någon annanstans, i en annan natt. tror hon. men det är första gången hon ser honom och hon vet ingenting. hon bara sitter där och tittar när han tänder en ny cigarett. och går. uppför gatan, in mot stan, åt helt fel håll. men hon sitter kvar. inte förrän hon fimpat på låret och svurit över hålet i de nya strumpbyxorna springer hon efter. uppför gatan, in mot stan, åt helt rätt håll.