och det här är vad magen säger om dig: du gillar mig för lite det måste vara nåt fel på dig.

hjärtat säger JAG KOMMER ALDRIG KÄNNA DIG NU MEN JAG KOMMER ATT ÄLSKA DIG I ALLA FALL JAG KOMMER ALDRIG KÄNNA DIG NU MEN JAG KOMMER ATT ÄLSKA DIG I ALLA FALL JAG KOMMER ALDRIG KÄNNA DIG NU MEN JAG KOMMER ATT ÄLSKA DIG I ALLA FALL och jag säger jaja, säkert, så säger du ju jämt.

skriver ditt namn i luften med en cigarett. röken virvlar bort och kanske du också.

"i began to write because i was not good at talking. when i was twenty this was impossible for me. i avoided love because you need to talk so much when you love and to know what you want with words, verbally. what sorts of living standards you choose for instance. like ticking your priorities in a gallup poll except nothing is in writing. no wonder love usually ends in disaster. nothing in writing there."

- kristín ómarsdóttir

(jag var din flicka i världen som aldrig blev
i en stad där du aldrig levat)

om de inte såg på mig som om jag vore något att ha skulle det nog kännas bättre när det visade sig att nähä, det var jag visst inte alls det.

jag: hej mamma. jag undrar lite om kärlek. det är så att det finns en som gör mig glad. när jag är med honom känner jag mig okej. det är ganska stort för ofta känner jag mig mest jobbig. så okejkänslan känns väldigt bra. sen finns det en annan. varje gång jag ser honom tappar jag andan och allt annat försvinner. i typ en vecka efteråt kan jag bara tänka på honom. han påverkar mig liksom in i märgen medan den andra mer känns trygg och fin. kan man säga att något är bättre än det andra? går det att egentligen jämföra? jag känner alltid tusen känslor men vet inte så mycket om kärlek. du kanske vet något.

mamma: gull! jag får återkomma med ytterligare svar, men spontant tycker jag att ni ska kunna skratta ihop, kunna ha kul tillsammans. fler svar kommer. kram kram