vi står i hallen. han ska gå och jag står på tå när vi håller om varandra. varför står du på tå frågar han. för att jag inte når annars säger jag. släpper taget, ser på honom. han har så bruna ögon. håller om igen men inte på tå. säger att det här går ju också. ja säger han. släpper taget. vi säger hej då och jag håller om honom en sista gång. på tå. sen går han ut genom dörren och såhär i efterhand tänker jag att vi nog aldrig kommer vara så nära så länge igen