jag vet inte vem jag hade varit utan den där sommaren för fyra år sen. utan hon med citaten och hennes sms ("jag skulle vilja vara hos dig och blåsa såpbubblor över dig, leta magiska fläckar på din hud och få dig att skratta"). utan han med stjärnor under ögonen som 45 mil bort spelade kent för mig på gitarr när jag ringde och väckte honom. utan hon som alltid lämnade en doft av klippotekets hårspray efter sig på min kudde. utan hon som såg på dawsons creek och var den klokaste jag nånsin skulle komma att träffa. jag vet verkligen inte alls vem jag hade varit.