15 september 2009
det är höst i göteborg och jag är förkyld. skriver brev, smsar gamla kärlekar, lyssnar på kent. dricker kaffe ur elviskoppen och läser twilight, åh:ar mig vid köksbordet. "den viktigaste och mest väletablerade faktorn som ökar risken för pankreascancer är rökning" så jag röker min sista cigarett på balkongen till vad två öron klarar. tänker lite på patrick swayze, gråter en skvätt. sen äter jag smörgåsrån och ser på idol.
12 september 2009
10 september 2009
för tre år sen träffade jag en flicka i batmantröja. vi drack chailatte en hel höst och hon kunde ha varit kärleken i mitt liv. eller, såklart hon var. idag landade ett brev från henne på min dörrmatta. sex sidor skrivna på maskin. "hej jag vill ha en etta eller helst ett torp två katter mer lust och ork några till löjliga kärleksaffärer kanske lite mer sexlust ja det vore något" skriver hon. fortfarande kärleken i mitt liv, såklart.
07 september 2009
i prickiga blusar och randiga strumpor sitter vi runt köksbordet. äter godis och tyskt lantbröd, dricker varma drycker. pratar om flickor, pojkar, hjärtan, berlin, kärleksbrev. röker mentholcigaretter på balkongen och lyssnar på pop, säger att livet alltid borde vara såhär. och det borde det. i love you, i love you, i love you.
06 september 2009
dagens låt the black cassette - my favorite
"we spent the summer in his room. we spent the summer in his gloom. feverish and celibate, listening to the black cassette, listening to the black cassette. i would come by after work. i worked as a drug store clerk. i would bring him cigarettes, and listen to the black cassette, listen to the black cassette."
"we spent the summer in his room. we spent the summer in his gloom. feverish and celibate, listening to the black cassette, listening to the black cassette. i would come by after work. i worked as a drug store clerk. i would bring him cigarettes, and listen to the black cassette, listen to the black cassette."
04 september 2009
02 september 2009
skymtar månen bakom molnen, över taken. försöker tänka på den och inte på att hon som numera brukar sova under blommiga lakan i mitt vardagsrum befinner sig trettio mil bort. det har varit ett ensamt år men inte längre, bara ikväll (och resten av veckan). har vant mig vid yatzyturneringar och storhandling, att knacka på hennes dörr när jag skriver, "säger man glittrande eller glittriga?". har vant mig vid att berätta om nattens drömmar, diska för två, lyssna på destiny's child och prata om pojkar. har för längesen vant mig vid ensamhet men det slutar aldrig kännas som en käftsmäll. och vad ska jag med månen till egentligen. som att något trehundraåttiofyratusen trehundranittiotvå kilometer bort kunde ersätta bruna ögon på andra sidan köksbordet.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)