25 juli 2009
sitter på tröskeln med balkongdörren öppen, röker. har sett sju beckfilmer på två dagar och är rädd. tror jag ska bli skjuten på spårvagnen, få något inslängt i brevinkastet, bli misshandlad, våldtagen. vaknar om nätterna och tror någon är i garderoben, tror rösterna i trappan är påväg till mig. går upp ur sängen och känner på låset. tycker det vrids om när jag steker potatis i köket, när jag är i badrummet, när jag sitter här. känner efter hela tiden. och bär in råttorna till mig när det blir för tyst. ensamhet är ju bättre när du inte är ensam. när du inte är rädd för mörkret, livet, döden och ensam.
17 juli 2009
sommarminnen. jag ska sluta skriva om somrar, minnen. men först: förra sommaren.
i met a girl crazy for me, met a boy cute as can be. hon skrev att hon ville dricka te och äta kaviarmackor och läsa böcker som aldrig tog slut. och huvudstupa hjärtat först föll jag. vinkvällar, sms, festivaler. jag förstod ingenting men var så glad när hon höll min hand. alltid så glad. men sommaren snurrade fort. och så kom han, med poplugg och vackra ord. jag trillade, hjärtat föll. men det reste sig och hon kom tillbaka. spårvagnskyssar, avstånd, missförstånd. och nu sitter jag här, lyssnar på kärlek är ett brev skickat tusen gånger och vet inte om det är låten eller livet eller hon. men hjärtat faller igen, igen, igen. och när vi dansar till it must have been love vill jag inte vara någon annanstans. fast jag bara gråter vill jag vara där och då. hela tiden.
i met a girl crazy for me, met a boy cute as can be. hon skrev att hon ville dricka te och äta kaviarmackor och läsa böcker som aldrig tog slut. och huvudstupa hjärtat först föll jag. vinkvällar, sms, festivaler. jag förstod ingenting men var så glad när hon höll min hand. alltid så glad. men sommaren snurrade fort. och så kom han, med poplugg och vackra ord. jag trillade, hjärtat föll. men det reste sig och hon kom tillbaka. spårvagnskyssar, avstånd, missförstånd. och nu sitter jag här, lyssnar på kärlek är ett brev skickat tusen gånger och vet inte om det är låten eller livet eller hon. men hjärtat faller igen, igen, igen. och när vi dansar till it must have been love vill jag inte vara någon annanstans. fast jag bara gråter vill jag vara där och då. hela tiden.
07 juli 2009
04 juli 2009
vi vaknar i en förort. viskar, dricker lyxjuice, lämnar en lapp. säger "hej då, pojkhjärtan, tack för ölen och taxin och soffan". skrattar när vi går till bussen, skrattar hela vägen hem. hon berättar för mig om natten. att vi dansade till whitney houston, att han pussade henne i nacken, att hon inte sovit alls. vi läser sms och skrattar. säger att klart det inte klickade när jag önskade madonna och han satte på la isla bonita. skrattar igen. och sen lyssnar vi på field mice. hon somnar i sängen bland alla blommor, jag brygger kaffe och går ut på balkongen. tänker att jag alltid vill ha henne i ögonvrån.
02 juli 2009
jag vet inte vem jag hade varit utan den där sommaren för fyra år sen. utan hon med citaten och hennes sms ("jag skulle vilja vara hos dig och blåsa såpbubblor över dig, leta magiska fläckar på din hud och få dig att skratta"). utan han med stjärnor under ögonen som 45 mil bort spelade kent för mig på gitarr när jag ringde och väckte honom. utan hon som alltid lämnade en doft av klippotekets hårspray efter sig på min kudde. utan hon som såg på dawsons creek och var den klokaste jag nånsin skulle komma att träffa. jag vet verkligen inte alls vem jag hade varit.
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)